Restaurering av vattendrag

En informationsfilm om Länsstyrelsens restaurering av Sävarån i Västerbottens län.

Informationsfilmen är filmad och producerad av Henrik Karlborg.

Restaurering av vattendrag i Västerbottens län

Ett arbetssätt för att nå miljömålet ”levande sjöar och vattendrag”.

Varför behövs det restaureras?

I Västerbottens län finns det över 8 000 km allmänna flottleder. Flottning av timmer startade redan på 1830-talet i Sverige. Bäckar, åar och älvar användes som transportled innan vägnätet hade byggts ut och transporten ändrades till timmerbil eller tåg.

För att flottningen av timmer skulle göras så effektiv som möjligt (flottning möjlig även efter vårfloden) så modifierades vattendragen kraftigt, bottnar rensades och olika konstruktioner byggdes för att styra timret och undvika timmerstockningar. Dessutom byggdes det stenkistor och virkesbommar, dels för att göra vattendragen smalare och djupare (s.k. kanalisering) och dels för att blockera sidofåror.

Efter andra världskrigets slut gick det att köpa in billiga schaktmaskiner som effektivt styrde upp stenmaterialet från ån. Resultatet blev en sämre livsmiljö för hela ekosystemet, både i vattnet men även på land.

Hur restaureras ett vattendrag?

För att återskapa vattendragen arbetar vi på Länsstyrelsen tillsammans med kommuner och fiskevårdsområden. I de större vattendragen använder vi en grävmaskin med gallerskopa för att lyfta tillbaka block och stenar. Vi öppnar upp avstängda sidogrenar och återställer lekområden för fiskar.

Ett ofta förekommande problem är bristen på lekgrus i vattendragen. Gruset spolades bort när de stora blocken försvann och hamnade i nedomliggande sel. Gruset (stenar 2-8 cm) är viktigt för att laxartad fisk ska kunna reproducera sig. Vid brist av grus tillför vi naturgrus. Ibland lämnas kulturhistoriska viktiga objekt kvar för att värna om flottningshistoriken.

Vilka tillstånd krävs?

Restaurering av vattenmiljöer kräver generellt tillstånd enligt miljöbalken. Processen kan ske enligt följande.

  1. Samråd med länsstyrelsen och särskilt berörda (Utföraren)
  2. Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) (Länsstyrelsen )
  3. Eventuellt utökat samråd (Utföraren)
  4. Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (Utföraren)
  5. Tillståndsprövning i Mark- och miljödomstolen
  6. Restaurering genomförs
  7. Länsstyrelsen utför tillsyn

Ta gärna kontakt med länsstyrelsens miljöenhet för mer detaljerad information.

Vid restaureringar i Västerbottens län utförs arbetet alltid efter markägarens godkännande.